Ta med golfbagen till New York!

REPORTAGET PUBLICERADES URSPRUNGLIGEN I SVENSK GOLF 13/2006: 

Staden som aldrig sover börjar snart vakna upp igen till ännu en dag. Solens magiska morgonsken skapar en förförande vacker silhuett över de ståtliga skyskraporna. Om någon timme ringer klockan på Wall Street. Ringsignalen som öppnar och stänger den ekonomiska handeln på världens viktigaste börs. I dag börjar nedräkningen till rean på världens största varuhus, Macy’s vid 34th Street. Yankees är tillbaka i Bronx för att spela en av sina 162 basebollmatcher i Major League. Det lär bli utsålt. Igen. 

Vid Ground Zero samlas folk i gryningen för att hedra minnet av de som omkom den 11:e september. Tänder ljus. Ett par tysta minuter. Tänker, på offren och deras anhöriga. Här, där de enorma tvillingtornen en gång stod, är varje ny dag en slags årsdag av terrorns skräck. New York glömmer aldrig. Nere vid Pier 83 i närheten av Times Square börjar arbetet med att förbereda dagens guidade båtturer på vattnet runt Manhattan. Circle Line 42 låter dig “Sea New York” från ett helt annat perspektiv. 

I världsstadens gröna lunga, Central Park, inleder några stressade invånare en hektisk arbetsdag med en tidig joggingtur. Utanför Penn Station har de gula taxibilarna radat upp sig för att slussa pendlarna från förorterna vidare till deras slutgiltiga destinationer på Manhattan. 

Samtidigt ute på Long Island. Alldeles strax öppnar receptionen Bethpage State Park och golfarna som tillbringat natten i sina bilar på parkeringsplatsen utanför klubbhuset hänger nu på låset.
De står först i kön och kommer att få en av de eftertraktade starttiderna.
Till Black Course.

TAR EN TAXI FRÅN HOTELLET tvärs över gatan från Madison Square Garden. 10 dollar och lika många minuter senare stannar den slitna Chevroleten till vid Chelsea Piers Golf Club – Manhattans häftigaste drivingrange. Den är öppen året om, från sex på morgonen, och under april till september stänger rangen först vid midnatt. Chelsea Piers 52 utslagsmattor i fyra etager ligger i Manhattans sydvästra hörn, nere vid pir 59, alldeles intill Hudsonfloden och med Empire State Building och de andra skyskraporna som en mäktig kuliss.
Jag slår bollar rakt ut mot Hudson. Det är 180 meter fram till floden och på andra sidan vattnet, New Jersey. Till vänster ligger en marina. På andra sidan visar två enorma lyxyachter upp sig, Lady Windridge och Utopia III.

Slica inte! tänker jag, trots att jag vet att det måste vara omöjligt att skicka bollarna över det höga skyddsnätet till höger. Slica inte! Bollarna kommer automatiskt upp ur ett hål i plastmattan, peggad och klar på sjutton millimeters höjd. 20 dollar för 188 bollar. Chelsea Piers är inte bara en golfklubb. Förutom rangen, golfsimulatorerna och puttinggreenen vid entrén finns även en hockeyrink, bowlingbanor, gym och spa.

Är du bara i NYC över en weekend?
Trött på shopping och turistattraktioner?
Golfabstinens?
Ta en taxi till pir 59.

Avslutar dagen med en middag i närheten, på La Nacional. Ett spartanskt spanskt ställe i en källare på 14th Street som har rekommenderats av nöjesguiden Time Out. Det är småtrist inredning, men ändå en sliten charm och schyst käk till vettigt pris, för att vara New York. 16 dollar för en huvudrätt. På La Nacional, som så många andra uteställen – och i alla gula taxibilar – så accepteras inga kreditkort. Cash only!

TID ÄR PENGAR. Hur vill du spendera dina…? Det undrar en helikopterfirma på 34:e gatan som erbjuder stressade New York-bor en snabb, smidig (men dyr) resa ut till The Hamptons. Ställ bilen hemma.
Slipp de enerverande köerna på Long Island Expressway. Hyr en helikopter, 2 200 dollar för en timme… Not!
Därför sitter vi i en klassisk “traffic jam” just nu. “Labour Day-weekend” (amerikanernas första maj) har precis inletts och det verkar som att alla new yorkers ska ut på en sista sommarsväng till Long Island.

Där motorvägen tar slut ligger US Open-banan Shinnecock Hills men där får endast de med rätt efternamn och en tjock plånbok spela. En bit bort ligger de charmiga sommarstäderna Southampton och East Hampton som tillsammans bildar det som kallas för The Hamptons.
Lyx & Glamour.
Dolce & Gabbana.
Fortsätter Highway 27 förbi East Hampton. Kör så långt det går, tills vägen tar slut i Montauk. Här, längst ut på den södra spetsen, med Atlanten på ena sidan och Long Island Sound på en andra, känns det nästan som att det är närmare över till England än in till Manhattan, speciellt i rusningstrafik då det kan ta fem, sex timmar att köra de knappa 20 milen.

 

I Montauk skapade en förmögen man ett Miami Beach i norr på 20-talet. Marina. Yacht Club. Hästpolobana. Tennisanläggning. Och en golfklubb. Så kom kraschen och det enda som egentligen överlevda var golfen men banans kondition blev bara sämre och sämre.

I slutet av 60-talet kontaktades Robert Trent Jones Senior för att försöka rusta upp den gamla pärlan. Han tog med sig sönerna Robert Trent Jones Junior och Rees Jones för att göra en total rekonstruktion med ambitionen att Montauk Downs GC återigen skulle bli riktigt bra. Trion Trent Jones lyckades. 2005 var Rees Jones tillbaka för att förbättra Montauk ytterligare.

En budget på tre miljoner dollar och Jones hantverk har sett till att Montauk Downs nu rankas som en av USA:s bästa publika banor.
– Det här är en alldeles underbar bana, säger arkitekten själv.

60 000 håller med honom. Så många rundor spelas här varje år. Montauk Downs GC ägs av delstaten New Yorks parkförvaltning. Vid senaste renoveringen förlängdes banan med 135 meter och den spelas 6 330 meter från backtee.

Det är egentligen bara vid det pyramidformade klubbhusområdet som golfaren ser hur nära det är till havet men brisen från Atlanten är kännbar nästan överallt. Jämt. Det är sällan vindstilla. Vinden virvlar omkring över 18-hålaren och ändrar ofta riktning. Tuff ruff. Smala fairways. Upphöjda greenområden. Bunkrar kring alla greener.

NORTH FORK. Öns norra gaffel är hjärtat av Long Islands vindistrikt. Sista utposten i norr, vad gäller golf, är Island’s End GC. Island’s End GC är semiprivat men det är dock mestadels gäster som spelar.

Kompisarna Warren Feldman, Allan Janoff och Richard Beck har seglat hit från Port Jeffer son. Båten ligger förtöjd i Greenport, en bit bort längs Route 25.
– Vi gillar Island’s End. På lördagar har klubben alltid en kock som kör BBQ här vid tians tee, berättar Warren och bjuder på en korv och Coke.

Island’s End är en utpräglad flack parkbana med flera av hålen tätt intill varandra. Så ser det ut, fram till banans signaturhål – det 16:e. Ett förföriskt par 3 nere vid strandkanten. Precis nedanför det vitmålade staketet som ger hålet extra karaktär finns en smal strandremsa. På andra sidan vattnet skymtas konturerna av delstaten Connecticut. Här svepen vinden ofta in och gör det 166 meter långa hålet till en rejäl utmaning.

Riverhead är staden som med sitt geografi ska läge på sätt och vis länkar samman North Fork och South Fork. I Riverhead slutar och börjar Long Island Expressway. Här har familjen Trent/Jones lagt ut en fantastisk bana – Long Island National.

I SIN DESPERATA JAKT på en starttid brukar golfare övernatta i sina bilar på parkeringsplatsen och sedan hänga på låset klockan 04.00 när receptionen öppnar. De sex första starttiderna varje dag går till dem som övernattat på parkeringsplatsen samt ytterligare en tid varje timme resten av dagen. Men du behöver inte campa på Bethpage State Park för att få en chans att spela Black Course. Alla tider redovisas på bildskärmar inne i klubbhuset. Då och då finns det luckor. Man går helt enkelt bara in i receptionen och ställer sig i kö. Ensamspelare har störst chans att få en tid. Även Bethpage, som ligger halvvägs ut på Long Island, ägs av parkförvaltningen i New York.

Numera går det även att boka online. De som i-n-t-e bor i delstaten New York kan boka en starttid fem dagar innan.
Mellan 28 april och 25 maj är Bethpage stängd för gästspel, men sedan är det dags för allmänheten att gå i stjärnornas fotspår och årligen spelas det 200 000 ronder på de fem 18-hålarna Black, Blue, Green, Red och Yellow Course.
Mästerskapsslingan Black Course är den mest populära och greenfeen ligger på 130 dollar (1 250 kr) vardagar och 150 dollar (1 440 kr) under helger.
– Det finns fortfarande golfare som brukar övernatta på parkeringsplatsen för att vara först i kön för att få starttider på Black Course när receptionen öppnar på morgonen. Det går även att sätta upp sig på en reservlista och få plats med tre timmars varsel. Black Course stänger för säsongen 17 november, meddelar bokningsavdelningen.

FRÅN PENN STATION PÅ MANHATTAN går tågen längs Long Island Rail Road (LIRR). Resan tar 51 minuter, hoppa av vid hållplatsen Bethpage och efter en taxiresa på fem minuter är du framme vid anläggningen som alltså har 90 golfhål. Jimmy & Jimmy arbetar i kuren som finns vid drivingrangen. Hos J&J hyr man vagnar och köper polletter.
5 dollar för 45 bollar.
7 för 64.
Jimmy den yngre är något så ovanligt som en gammal rugbyspelare. Finns sådana verkligen i USA!? Jimmy minns en turnering 1985 i… Stockholm.
– Hela laget bodde på Långholmens vandrarhem. Taxichauffören, som körde hem oss efter en krogrunda, sa att den gamla anstalten är precis som ett modernt svenskt fängelse – det är bara att checka ut när man vill… I loved it.

KLOCKAN 11.03 ÄR DET DAGS. Jag spelar med en far & son (Al & Kevin) samt pappans goda vän Don, från Jersey. Vi står på fyrans tee. En tuff par 5, dubbelt dogleg. Uppför. Och i de enorma fairwaybunkrarna finns det nästan lika mycket sand som nere på Jones Beach.
Al brister ut:
– Wow. Det är här US Open börjar. Det här är som ett par… 8!

Al fyller snart 70. Han bor i närheten. På 80-talet åkte han ofta förbi Bethpage efter jobbet och gick ut på Black Course.
– Vi var här kvart över fyra på eftermiddagen. Alla de andra banorna var då redan fullbokade men på Black Course var det aldrig svårt att få en starttid eftersom man måste gå här. På de andra banorna är golfbilar tillåtna och lata amerikaner valde alltså hellre att åka bil än att spela en världsbana. Märkligt.

Det var på Bethpage Black som Tiger Woods vann US Open 2002 och 2009 kommer majorn tillbaka till Long Island. (2019 arrangeras PGA Championship och 2024 Ryder Cup).

Det är bara USA:s allra bästa banor som får arrangera US Open två gånger inom loppet av sju år. Alltså vet golfaren redan vid ankomsten att Black Course är en tuff uppgift.

Det sista man behöver se vid första tee är en skylt med skräckinjagande bokstäver:
– VARNING – Black Course är en extremt svår bana och vi rekommenderar att endast mycket skickliga golfare spelar den.

Knäckande för självförtroendet? Eller, kanske rent av stimulerande, en kick.
Det går faktiskt att lyckas här, även för en 14-handicappare. Jag gör fem par, sju bogeys och tar mig runt Bethpage Black på anständiga 94 slag.
“If I can make it there, I’ll make it anywhere.” New York. New York”.

---

Text: CM Hellsten • 2018-06-14
Artiklar • Banor & resor • USA