ÅSGÅRD: “Inte otänkbart att det kan få fler kvinnor att börja spela golf”

Ledaren publicerades ursprungligen i Svensk Golf nr 1/2018.

Det var som att en bortglömd julklapp skymtade fram under granen precis när julen dansades ut. För den 12 januari fattade Högsta förvaltningsdomstolen det historiska beslutet som gör att golf från och med första januari i år inte längre exkluderas från friskvårdsbidraget.

Målet som låg för avgörande i domstolen initierades visserligen med en fråga huruvida spel på en pay and play-bana eller träning på rangen kunde räknas som en skattefri personalvårdsförmån. Men strax efter HFD:s beslut stod det klart att Skatteverket nu godkänner allt från golflektioner till vanligt greenfeespel som friskvård.

En viktig och efterlängtad seger för golfen.
Med på köpet efter den färska domen följde även ridsporten och jag kan tycka att det finns en vacker symbolik i att idrotterna som två av de senaste tre Jerringpristagarna utövar nu även omfattas av friskvårdsbidraget.
Det här var en symboliskt viktig fråga. Men vad kommer det att leda till?

Jag behöver inte gå längre än till mig själv för att hitta bevis för att friskvårdsbidraget lett till någon extra tennis- eller badmintontimme som annars inte hade blivit av. För oss som har golf som vår huvudsakliga fritidssysselsättning lär det inte nödvändigtvis innebära att vi spelar mer. Men majoriteten av Sveriges nära 500 000 golfare spelar mindre än tio ronder om året. För den gruppen borde friskvårdsbidraget kunna bli en knuff i riktningen mot en eller två ronder extra i år.

Det är heller inte otänkbart att det kan få fler kvinnor att börja spela golf. Enligt HR-bolaget Benifys undersökningar utnyttjar nämligen kvinnor friskvårdsbidraget flitigare än män.
En eventuell friskvårdseffekt lär åtminstone inte bromsa den övergripande ökning vi sett i antal medlemmar de senaste fyra åren.
Förhoppningsvis tvärtom.

“Fler ronder och fler golfare skulle förstås ge en positiv ekonomisk effekt för klubbarna”

Fler ronder och fler golfare skulle förstås ge en positiv ekonomisk effekt för svenska golfklubbar. Jag hoppas att klubbchefer tar kontakt med arbetsgivare i närområdet och berättar om sina utmärkta friskvårdsmöjligheter. Kanske marknadsför arbetsgivaren i sin tur det nya friskvårdsalternativet till sina anställda. För även om Skatteverket gett grönt ljus för golf som skattefri personalvårdsförmån är det fortsatt upp till varje enskild arbetsgivare att avgöra för vilka aktiviteter friskvårdsbidrag ska ges till personalen. Vissa företag behöver säkert övertygas om golfens positiva hälsoeffekter.

Ska vi dessutom våga tro att det här kommer att leda till att vi blir bättre golfare? Statistiken visar att bara en av tre svenska golfare tar lektioner. Nu finns ju ett utmärkt läge att boka in den där lektionen som borde, men aldrig har blivit av.

---

Text: Oskar Åsgård • 2018-02-06
Artiklar • Friskvårdsbidraget • Krönika • Oskar Åsgård