5de421e6b9c56

Artiklar

Så invintrar golfbanan

Snö och kyla är inte så farligt så länge gräset och marken hunnit vänja sig vid kallare väder. Men ingen greenkeeper har råd att lita på att naturen löser allt utan måste jobba hårt för att förbereda sin golfbana för det värsta. Först då kan de hoppas på det bästa. 

Text: Olof Åsgård • 2017-12-21 Uppdaterad 2019-12-12

Hur förbereder du din bana för vintern?

Robert Martin (Course Manager, Timrå GK): Vi luftar 25 cm djupt, håller greenytan så torr som möjligt genom daggning och ytluftning. Vi höjer klipphöjden och klipper med vassa cylindrar för att minimera mekaniskt slitage. Vi vintertäcker greenerna med duk så nära inpå snöfallet som möjligt. Då kommer gräset igång tidigare på våren. 

Simon Månsson (Course Manager, Ljunghusens GK): Oktober-november  med temperaturer mellan 10 och 15 grader och hög luftfuktighet är mest kritiskt för oss. Då trivs svampen. På hösten använder vi därför kaliumrik gödning.  Tidigt på hösten hålpipluftar vi greenerna och dressar med torr sand. Vi gör sedan en djupluftning med knivar. Det gäller att stressa gräset så lite som möjligt för att minska risken för svampangrepp.

REPORTAGET PUBLICERADES I NUMMER 10 AV SVENSK GOLF. 

Höstsolen gör sitt yttersta för att värma mellan kalla brisar. Det doftar starkt av fallna lövs förmultning. Hösten är här och trots att det fortfarande pågår spel på banorna är det hög tid att förbereda ytorna för en vinter som ingen vet hur den blir. 

Varvtalet dras upp på traktorn, hålpipsmaskinen kickar igång och sprider ett öronbedövande metalliskt ljud över banan. De vassa pinnarna sänks ner mot en jämn, grön green och orsakar enorm skada för att göra stor nytta. Men det kanske inte räcker mot naturens makter.

Vädret är faktiskt det enda greenkeepern absolut inte kan rå över, men samtidigt funderar på mest av allt.
Blir det mycket snö? Ingen snö? Kallaste vintern någonsin? Regn? Plusgrader? Klippning på julafton? Skotta greenerna på nyårsdagen? Lite snö, sedan tö följt av jättemycket snö men alldeles för tidigt? Kommer snön smälta och gräset sedan förstöras av kalla vårvindar?

Den perfekta vintern för våra golfbanor börjar med en solig höst där temperaturen sänks successivt. Då får gräsplantan tid att vänja sig vid kallare väder, hinner transportera ut vatten och lagra kolhydrater. Därefter får helst ett rejält lager tjäle sätta sig innan första snön faller. Och den snön får gärna ligga kvar till vårsmältningen.

Under en dålig vinter pendlar temperaturen nedanför och ovanför nollstrecket och inleds med en mycket regnig och fuktig höst där milda regn vaggar in gräset i falsk trygghet medan snömögel och andra svampar trivs mycket bättre än gräset. Sen kommer en kraftig temperatursänkning som i värsta fall bildar ett istäcke som läggs mellan ofrusen mark och ett lager blötsnö som måste skottas bort för att kunna krossa isen för att undvika kvävnings- och uttorkningsskador.

Det här skräckscenariot utgår greenkeepern ifrån när banan ska invintras. Men resurser för att hålla marken snö- och isfri finns absolut inte. Inte heller möjligheten att kyla eller värma gräset.

Därför måste ytorna och gräset få bästa möjliga hjälp för att klara obarmhärtiga väder-växlingar.

Kunskaperna för att lyckas är lyckligtvis goda och erfarenhetsbanken växer för varje år. Numera lägger de flesta klubbar också stora resurser på att förbereda gräset på bästa vis.Dessvärre medför dessa åtgärder inte sällan stora besvär för golfspelarna under hösten.

Samtidigt. Förhoppningen är ju att det arbete som görs under hösten lägger grunden för att banan kan öppna i god kondition nästa vår.

Så invintrar golfbanan
Foto: Jann Lipka
Slagfältet. För att vinna mot vintern behöver banan förstöras.

Hur orolig är du inför varje vinter?

RM: Det ligger i en course managers ryggrad att vara orolig för nästan allt, tror jag. Timrå ligger vid kusten och vi har 30 cm till grundvatten på vissa fairways. Regniga höstar med lågtryck får vi därför vatten både uppifrån och underifrån. Det är inte optimalt. 

SM: Är ganska lugn så länge vi hinner med det vi planerat. I december förra året hade vi 1,5 meter högvatten över vanlig nivå och –10 grader natten därpå. Stora delar av banan var täckt av is i en vecka men banan klarade sig bra. Man vet aldrig vad man har att vänta.

• Så förbereds din hemmabana inför vintern:

Timrå GK:s Course Manager, Robert Martin: “Procedurerna är desamma över hela landet. Det är vintern som skiljer sig.”

MOMENT:

• HÖGRE KLIPPHÖJDER
Varför: Under hösten behövs större blad för att gräset ska kunna dra till sig mer energi, därför släpps klipphöjden upp. 

• DJUPLUFTNING
Vad: Hål görs med knivar, pinnar eller hålpipar för att undvika kompression och för att tillföra syre till rötterna och marken.
Varför: Underlaget torkas ur och syretillförseln ger plantan bättre möjlighet att hamstra kolhydrater samt att driva ut vatten.

• VERTIKALSKÄRNING
Vad: Gräsytan glesas ur med hjälp av små knivar som river upp liggräs och oönskat, dött material som bildat en syrefattig och fuktig filt mellan gräs och såbädd.
OBS! Görs inte sent på hösten eftersom gräset som blir kvar måste ges tid att läka.
Varför: Med större utrymme kan plantorna växa sig starkare.

• DRESSNING
Vad:  Material tillförs, oftast efter luftning/vertikalskärning.
Varför: För att skapa jämnare och torrare ytor samt skydda blottade växthalsar. 

• HÖSTGÖDSLING
Vad: Gödselblandning, ofta kaliumrik, som syftar till att stärka plantan, inte att få den att växa snabbare.
Varför: En snabbväxande planta förbrukar energi. Under vintern vill vi därför inte ha långa svaga blad, utan istället korta och starka för att undvika att gräsets energi tar slut för fort.

Greenkeepern: "Människor är dyrare än maskiner"


Här är banan som har Årets greenkeeper

SKADOR:

• SNÖMÖGEL
Vad: Svamp som trivs i fuktigt och milt väder. Vitgröe är värst drabbat, krypven och rödsvingel står emot bättre.
Orsak: Transporteras in av skor eller maskiner och finns latent i gräset. Slår till vid rätt luftfuktighet och temperatur.
Förebyggande åtgärder:  Torka ur och vertikalskära tidigt på hösten för att skapa växtutrymme samt dressa för att skydda växthalsar.
Så blir vi av med det: Vertikalskärning, hjälpsådd och dressning. Markvärmen höjs, ofta med hjälp av dukar på våren. Överlever plantorna börjar gräset växa vid fem–sex grader i marktemperatur.

• FRYSTORKA
Orsak: Snabb snösmältning följt av kyla eller torra, kalla vindar kan skada det upptinade gräset.
Förebyggande åtgärder: Stärka plantorna för att klara temperaturomväxlingarna bättre. Greenerna kan även täckas med dukar som andas.
Så blir vi av med det: Gödsel, stödsådd och dressning. Tid och värme läker oftast alla sår, men på våren är tiden knapp. 

• KVÄVNINGSSKADOR
Orsak: Omväxlande kallt och töväder orsakar stående vatten eller istäcken vilket förhindrar att energi och syre når gräset.
Förebyggande åtgärder: Djupluftning. En del banor skottar greenerna fria från snö för att undvika vatten vid smältning samt öppna för enda energikällan – solljus. Men då finns viss risk för frystorka.
Så blir vi av med det: Vårluftning sätter fart på tillväxten när temperaturen stiger.


Text: Olof Åsgård • 2017-12-21
Artiklar
Scroll to Top