Gustafson: Kapteners dilemman i Solheim Cup

Folk frågar mig ofta hur stor roll en kapten spelar för ett Solheim Cup-lag. Frågan är rimlig då jag haft turen att få spela åtta upplagor, varit vicekapten i en och hjälpare i två (inkluderat årets upplaga). Kaptenen finns där för att organisera laget, se till att allting flyter på och att få spelarna att känna sig så bekväma och glada som möjligt. Det är så många pusselbitar som ska vara på plats, och det är vicekaptener och kapten som är ansvariga för att alla bitar hamnar rätt.

Något som kanske inte alla känner till är att kaptensrollen skiljer sig åt beroende på var tävlingen går. På hemmaplan har kaptenen mycket mer att säga till om, men det är också mer jobb. I Tyskland 2015 jobbade Carin Koch, Fanny Sunesson och jag intensivt med vilka utslagsplatser vi skulle använda och hur ruffen skulle klippas. När Solheim Cup avgörs på Des Moines G&CC i augusti kommer Juli Inkster få bestämma allt sådant, medan Annika inte kommer ha någon möjlighet att påverka. Juli kommer också styra över upplägget i klubbhuset och på hotellet.

Vilket omklädningsrum kommer jänkarna ha och vilket kommer européerna ha? Vilken våning på hotellet får vi? Vad får vi för team room? När Solheim Cup gick på Rich Harvest Farms 2009 bodde vi smidigt i direkt anslutning till banan men på grund av platsbrist bestod vårt team room av tre små och spartanska baracker sammanlänkade med trånga gångar. Sådana yttre omständigheter spelar större roll än man kan tro.

Vad jag faktiskt aldrig riktigt förstod som spelare var hur oerhört mycket pyssel det är att få ihop bästboll- och foursomepar som fungerar. I varje lag finns alltid två, tre personer som ingen vill spela med. Det kan vara snälla tjejer men någon spelar långsamt (det pallade aldrig jag) eller bara är tråkig (det pallade jag inte heller).

Ta Suzann Pettersen, hon är inget av ovanstående men ändå svår att para ihop. Hon säger att hon kan spela med vem som helst vilket är grymt bra att höra från en spelare. Problemet blir när 80 procent av laget inte vågar spela med Suzann för att hon skrämmer livet ur dem. Då har du kanske två spelare som kan spela med Suzann. Risken är sedan att de två spelarna som vill spela med henne är väldigt lätta
att para ihop och att du därför behöver använda dem ihop med spelare ingen vill spela med. Då sitter du i en rävsax för du vill ju spela Suzann så mycket som möjligt men du har ingen partner till henne…

Får du som kapten inte till par som har bra personkemi kommer du ha svårt att vinna matcher.

Den bästa kapten jag spelat för? Catrin Nilsmark.

Hon hade tänkt på allt, lyssnade på oss spelare men tog sedan sina egna beslut och var inte sen att ryta ifrån om någon spelare tyckte hon var större än själva laget. Det ska bli så spännande att få vara med Annika i år och se om hon kan få ihop en lika stark lagkänsla som Nilsmark fick ihop 2003 på Barsebäck.

Det kommer att behövas.

---

Text: Sophie Gustafson • 2017-08-04
Artiklar • Krönika • Sophie Gustafson