1) Gräsklipparen

“På 1830-talet snodde engelsmannen Edwin Beard Budding en idé från textilbranschen – och den första gräsklipparen var född. En viktig uppfinning för golfbanan, då jämna greener och stimp över tio hade varit svårt att få till med får och lie. Vi kan inte jämföra 1800-talets hästdragna klippare med dagens avancerade, men principen är densamma – en cylinder som klipper av gräset mot ett understål.

Med tanke på att det ställs höga krav på klippresultat, låga marktryck, arbetsmiljö och miljötänk går utvecklingen stadigt framåt.
Det rullar fler och fler el- eller hybridmaskiner på de svenska golfbanorna, och robotklippare ser man på var och varannan villagräsmatta. Utvecklingen från att hästar drog runt på stora, tunga, otympliga klippare till att golfbanorna klipps på natten av förprogrammerade robotar är nog inte så långt borta.”

Med Anders Karlsson, årets greenkeeper 2014 och banchef på Mälarö GK.

2) Guttaperkabollen

“Guttaperkabollen, med sitt betydligt lägre pris än fjäderbollen, gjorde utvecklingen från överklassport till folksport möjlig i slutet av 1800-talet. Golfen hade varit en folksport från början i Skottland där man spelade enkla hål i anslutning till kyrkor och kyrkogårdar – oftast med endast en klubba och bollar av trä. Reformationen förändrade detta så att överklassvarianten med flera klubbor och dyra bollar av läder, som spelades ute vid linkslanden, blev den dominerande varianten av golf i Skottland och så småningom även i England.

Golfen förde en alltmer tynande tillvaro under de första årtiondena av 1800-talet. När några bollmakare i slutet av 1840-talet experimenterade med gummiämnet guttaperka som material för en boll och upptäckte att den fungerade blev golfen ekonomiskt möjlig för fler att spela. I Skottland men framförallt i England ökade antalet golfbanor och klubbar enormt under de senare årtiondena av 1800-talet. Den andra viktiga faktorn för denna utveckling var industrialiseringen och uppkomsten av en medelklass med pengar och fritid. Kuriosa: Tom Morris Sr var klubbmakaren och shopägaren Allan Robertsons assistent och partner, men när Old Tom började spela med guttaperkabollen så sa Robertson upp bekantskapen.”

Med Hasse Bergdahl, intendent på Golfmuseet i Landskrona.

3) Custom fitting

När Ping lanserade sina första klubbor (Karsten 1) i slutet av 1960-talet byggde deras försäljning på att man provade ut längd, lie och grepptjocklek till kunderna. Däremot fanns det bara ett skaft att väja på de första åren. Det dröjde ganska många år – till mitten på 90-talet – innan andra märken hade seriösa custom-

alternativ för den vanlige golfaren. Custom fitting för mig är att hitta 14 klubbor som passar individen som står framför mig. Att kunna hitta klubbor som går olika långt och inte med allt för stora variationer. För vissa spelare går inte någon järnklubba längre än järn 5:an eftersom de inte har tillräckligt hög hastighet. Då gäller det exempelvis att hitta mer lättspelade hybrider för att kunna få mer längd.

Många glömmer att prova ut klubbor innan de köper nya. Fel lie, längd eller vikt på klubborna kan förstöra en spelares golfsving eftersom spelaren tenderar att kunna anpassa sin sving på ett felaktigt sätt. Genom att anpassa klubborna efter spelaren gör vi det lättare för spelaren att kunna upprepa samma rörelse och slå bättre slag oftare med en ren bollträff.”

Med John Barskog, utrustningsexpert på Matz Evensson Golf Academy.

4) Golfpeggen

“Från att ha gjort en liten hög av sand att lägga bollen på för det första slaget utvecklades peggen under början av 1900-talet till en mängd olika mer eller mindre användbara konstruktioner. I boken ‘The Singular History of the Golf Tee’ från 1995, omnämns cirka 160 olika patent för golfpeggar i USA åren 1896–1930.

I Storbritannien utfärdades det första patentet redan 1889 för en gummiprodukt. Peggen i trä, som blev den vanligaste under 1900-talet, uppfanns av Dr. William Lowell. Han var tandläkare i New Jersey och ogillade att smutsa ner sina händer varje gång han gjorde en sandpeg. Idén till ‘The Reddy Tee’ fick han en dag i sin praktik. Den slutgiltiga produkten, efter en del experimenterande, blev en den klassiska träpeggen med spetsig del och en skålformad överdel så att bollen kunde ligga kvar även när det blåste mycket.”

Med Hasse Bergdahl, intendent på Golfmuseet i Landskrona.

5) Regelboken

“De första golfreglerna skrevs i Edinburgh 1744. Därefter började golfen sprida sig ut i världen och numera är golf ett globalt spel. Under denna tid utvecklades reglerna genom att spelare från olika länder och klubbar spelade och tävlade med varandra. Golfarna och deras organisationer började mer och mer dra åt samma håll, vilket mynnade ut i att R & A och USGA numera utfärdar ‘Regler för golfspel’ tillsammans och dessa tillämpas i hela världen. Reglerna är extra viktiga eftersom det i de flesta fall spelas utan överinseende av en domare eller motsvarande. Spelet bygger på att spelarens integritet gör att man visar hänsyn mot andra och följer reglerna. Alla spelare bör alltid uppträda på ett bra sätt, och visa artighet och sportsmannaskap, oavsett tävlingssituationen. Detta är golfspelets anda och en spegelbild av en värld man skulle önska sig.

Det har hänt mycket de senaste 65 åren. Några exempel: mellan 1956 och 1968 fick man putta med flaggstången i hålet. Fram till 1988 var det fortfarande tillåtet att spela med ‘liten’ boll i Sverige och fram till 1984 droppade man fortfarande ‘över axeln’. Fram till 1980 vann man hålet i match om man träffade motspelaren (eller dennes bag) med sin boll. Nu får man välja att slå om slaget eller spela bollen där den ligger.

Visst föddes golfreglerna ur de 13 regler som kirurgen John Rattray tecknade ned 1744, sedan får vi nog tillstå att vårt rättvisepatos gjort dem mycket svårare att lära sig och förstå.”

Med Claes Grönberg, regelansvarig på Svenska Golfförbundet.

6) TV-sänd golf

“Tv-sändningar i färg startade under 60-talet i USA och sammanföll med Arnold Palmers storhetstid. Han slog igenom decenniet innan och följdes då i svartvit tv.

Mark McCormack, grundaren av International Management Group, lyckades skapa en slags symbios mellan proffstouren, de stora tv-bolagen och Palmer, vars karisma nådde igenom färg-tv:ns glas och hittade ut till en helt ny målgrupp och en tidigare oskådad mängd amerikaner. Golfen blev plötsligt glödhet – alla skulle spela och alla skulle se Arnold Palmer.

Än idag påverkas golfen mycket av tv och sändningarna från tourerna. Det är till stor del på grund av hur tävlingarna presenteras som skapar en bild av hur golfen bör spelas. Vi tar efter manér; allt ifrån förberedelser före slagen till hur vi klär oss och vilka klubbor vi använder. Hur många juniorer har inte stått på puttinggreenen på hemmaklubben och tävlat som om de vore med i Ryder Cup eller Masters? Hur många juniorer har inte rullat i puttar i somras och känt att de precis som Henrik Stenson kan vinna The Open? Precis som när Palmer slog igenom så är det en samverkan mellan olika delar av golfbranschen men tv förmedlar och lyfter fram samt når en mängd människor på ett sätt som är svårslaget. I bästa fall skapas drömmar. Drömmar om att en dag stå där på någon av de kända linksbanorna och precis som Henrik eller Annika sänka en putt för vinst. Tv skapar och förmedlar ett intresse som utvecklas.

Teknikutvecklingen i tv bidrar med mycket men tvingar också fram vissa förändringar. Hd-kameror och stora tv-skärmar gör att det är möjligt att se när en boll rör sig aldrig så lite på green. Härigenom tvingar tv även de som stiftar golfens regler att se över och ändra reglerna. Det var aldrig tänkt att en spelare ska bli diskad för att bollen rör sig en halv millimeter. Tillsammans både bevarar vi det fina i golfen och långsamt hjälper vi varandra att förändra och förbättra sporten. Tv har alltjämt en otrolig genomslagskraft.”

Med Tommy Billberg, kommentator på C More Golf.

7) Metalwoods

“Mills Standard Golf Company tillverkade klubbhuvuden i aluminium redan 1897. Det var ett huvud i aluminium med träffytan i trä. Man hade helt enkelt omslutet ett trähuvud med aluminium. Deras putters blev väldigt populära och både spelarna James Braid och Ted Ray var med och designade egna modeller i början av 1900-talet. Metalwoods blev inte ett konkurrenskraftigt alternativ till träklubbor förrän Gary Adams konstruerade de första Taylor Made-klubborna och riktigt stort blev det när Callaway lanserade den första Big Berthan (190 cc) i början av 1990-talet.

 Det var små huvuden men under loppet av tio år hade man hittat en design som var mer förlåtande än trähuvuden. Elitspelarna började dra på med högre hastighet i svingen och kunde slå hårdare än de gjort med träklubborna. Det blev framförallt tydligt i den generation som är född runt 1970 som hade tillgång till metalwoods när de lärde sig golfsvingen.

Med titan som material och att volymen gick från 195 cc  till 460 cc (max sedan 2004) har driverhuvudet utvecklats till att kunna individanpassas för varje spelare. Däremot är vinsten med metalwoods något mindre när det gäller vanliga fairwaywoods, medan hybriderna troligen inte hade utvecklats om inte metalltekniken kommit med Gary Adams.

Både när det gäller skaftens och klubbhuvudenas utveckling är effekten av innovationerna inte optimala om inte bollen samtidigt utvecklats.”

Med Hasse Bergdahl, intendent på Golfmuseet i Landskrona.

8) Golfbilen

“Vi har sålt golfbilar i 35 år i Sverige, och vi ser att golfbilarna ökar för varje år. Den äldre generationen som gick på 80-talet åker numera bil för att de har ont eller har svårt att gå. De vill fortfarande kunna vara sociala fast de inte orkar gå 18 hål.

Även för den yngre generationen som vill att allt ska gå snabbt – man ska hinna spela en runda men också tillbringa tid med familjen – funkar golfbilen som en smidig lösning. 

Med gps-systemet sitter ofta en skärm i taket på varje golfbil. Gps:en mäter ut hela golfbanan, visar hur varje hål ser ut och man kan se hur de andra i gruppen ligger till. Som golfare kan man dessutom beställa mat via skärmen samtidigt som receptionspersonalen hela tiden kan överblicka på vilket hål som bilen befinner sig.”

Med Tina Holmlund, säljkoordinator på Epton Trading (som är agent för Clubcar i Sverige).

9) Handicapsystemet

“Få golfspecifika uppfinningar är så vitt kända som handicapsystemet. Nästan alla idrottskunniga människor vet att golfen har ett system som gör att alla golfare kan tävla mot varandra. Men det handlar också om ett system, eller modell, som i sig har brister och som både stimulerar och motverkar tävlingsgolf och mer golfspel.


Redan under 1800-talet började de brittiska golfklubbarna att värdera banans svårighetsgrad och golfarnas spelstandard. Därigenom uppkom den modell eller system som vi idag använder oss av, om än i starkt modifierad form. Handicap var ursprungligen klubbarnas ensak men blev 1926 en uppgift för R & A. Därefter flyttades makten till de nationella golfförbunden. USGA utvecklade en modell med slope och snitthandicap. I Europa utvecklades efterhand en europeisk standard (EGA) för alla nationer utom de brittiska öarna som utvecklade ett eget snarlikt system.


Hur hade golfvärlden varit utan handicap? Det är helt osannolikt att en nation inte hade skapat någon form av rankingsystem för att nivåanpassa tävlingsspelet och nivågruppera golfarna.

Knappt hälften av de svenska golfarna har noll registrerade handicapronder den gångna säsongen.

Snitthandicapen för de 49 000 golfare som slutade inför 2016 var 29,8 att jämföras med 23,9 för alla medlemmar. Handicapen är ett bra mått på hur duktig, intresserad och fastkittad en golfare är. Den som når cirka 25 i handicap är i princip fast i golfen.”

Med Bo Bengtsson, biträdande generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.

10) Stålskaftet

“Thomas Horsburg tillverkade det första stålskaftet 1893 men skaftet blev aldrig någon succé eftersom det upplevdes som för tungt och styvt av hickoryspelarna.

Accles & Pollock startade produktion av ståltuber 1895 i England. Andra tillverkare, däribland Allan Laird som gjorde ett perforerat skaft, provade sig fram med olika produkter.

1913 sökte Accles & Pollock patent för ett golfskaft i stål men det dröjde till 1924 i USA (endast för putters) och 1929 i UK (tack vare att prinsen av Wales använde det) innan skaft av stål tilläts i golfklubbor. Hickoryskaft fortsatte att finnas på marknaden ett par år in på 1930-talet eftersom det var svårt för bättre spelare att anpassa svingen till det nya materialet. Om de svingade som de brukade så blev det låga slag till vänster men efterhand utvecklades den moderna tekniken att täcka bollen med press på skaftet med mindre aktiva händer i träffen. Framförallt blev Byron Nelson och Ben Hogan stilbildare för två olika moderna svingtyper. Jack Nicklaus och Tom Watson kan sägas ha ärvt Nelsons svingteknik med ett svagt grepp och mycket aktiva ben i sidled genom impact.

Förlorarna på att stålskaftet blev dominerande var framför-allt spelare med lägre svinghastigheter som behöver ett mjukare skaft med mycket torsion. Hickoryskaften har dessa egenskaper – och det dröjde till 1990-talets grafitskaft innan alla typer av spelare kunde anpassas med rätt sorts skaft.”

Med Hasse Bergdahl, intendent på Golfmuseet i Landskrona.

 

TEXT: HENRIK LENNGREN

webbred@svenskgolf.se

---

Text: Svensk Golf • 2017-05-24
Artiklar • Custom fitting • Regler • Utrustning • Woods