KRÖNIKA: Vem tar klivet i år?

Blandade känslor idag.

Självfallet var Björn Åkesson besviken efter avslutningen av Joburg Open, annars hade han inte varit Björn Åkesson.

En vanlig hederlig chip-tvåputt för par hade inneburit en rejälare check samt en plats i The Open på Troon i sommar och även om bollen låg tjockt så gör han par eller birdie därifrån 98 gånger av 100 normalt sett.

Men om vi ser hans tredjeplats och Johan Carlssons sjundeplats i lite vidare perspektiv så tror jag att vi går mot en lite vassare ET-säsong än vi haft de senaste åren.

Henrik Stenson kommer att vara superladdad den här säsongen, det är jag ganska säker på. Han gör inte en segerlös säsong till, det har jag svårt att tro.

En förhoppningsvis frisk Alex Norén blir livsfarlig.

En Kristoffer Broberg med ett par hundra kilo självförtroende i kepsen efter segern i Kina förra hösten kan i princip göra vad som helst.

David Lingmerth kommer att besöka Europa lite oftare i år. Vi  vet vad han kan.

Vi har två rävar i Peter Hanson och Robert Karlsson och en Niclas Fasth som heller inte går att räkna bort.

Alla tre är högkapabla och om Hansons rygg håller så tror jag att vi får se honom vinna igen relativt snart.

Och så det nya gardet.

Det finns friskt blod och jag ser tecken på att de utvecklas.

Rikard Karlberg blir inte sämre än ifjol. Segern i Italien bör ha lyft hans självbild ett snäpp och det skadade inte. Nu vet han ännu säkrare att han är tillräckligt bra för att vinna mot bra hästar.

Pelle Edberg, Björn Åkesson, Jens Fahrbring, Magnus A Carlsson och Johan Carlsson ingår lite i samma kategori även om de skiljer sig åt på vissa punkter.

De har visat att de kan konkurrera men de har inte vunnit på toppnivån.

Att Åkesson och Carlsson visar form direkt kan bli startskottet på den här kvintettens stora lyft.

De är lagom unga, högkapabla och behöver bara en liten framgång för att släppa handbromsen.

Jag vågar inte säga vem jag tro på mest, det kommer att handla om dagsform, bana och lite hederligt flyt vem av dem som vinner först men ska jag satsa en peng så sätter jag den ändå på Johan Carlsson.

Han har haft två vettiga år att acklimatisera sig på, det känns som att han är redo att ta ett bra steg den här säsongen och han ser jättefin och harmonisk ut på banan. Dessutom ser hans puttning fenomenal ut.

Men det viktiga är att de alla spelar bra tidigt och säkrar upp kortet. Då tror jag att de kommer att kunna släppa loss och ge oss golfälskare en bra ET-säsong.

Jag har inte nämnt Marcus Kinhult.

Han är en joker som är svår att placera.

Han blev tia i Schweiz som amatör förra året och han är en högkapabel spelare som vi får ge ett halvår eller mer innan han fått in rutiner och landat rent känslomässigt som proffs.

Sedan kan vi snacka om Kinhult.

---

Text: Martin Strömberg • 2016-01-17
Artiklar • Krönika • Martin Strömberg