5de4f749d5a9c

Spela

Så kan du nå ditt max

Mest är inte alltid bäst. Fokusera istället på kvalitet – och prioritera vad som är viktigast. Då finns potentialen att utveckla spelet i sommar.

Text: Eric Franzén • 2013-02-06 Uppdaterad 2013-02-06

Fyra träningsprogram

I Svensk Golf nr 1, 2013 presenteras också fyra olika förslag på hur du kan strukturera upp din träning. Dessa program hittar du här.

Fem viktiga nycklar

SKAPA EN PLAN Bryt ner dina ronder i statistik. Notera fairwayträffar, var du missar från tee, greenträffar, var du missar inspelen, närspels- och bunkerslag samt antal puttar under fem ronder. Detta bör ge dig en bra bild över spelets starka och svaga punkter. Se nu över vilka delar som är mest rimligt att börja kapa slag ifrån, för att uppnå det resultatmål som krävs för att uppnå önskad nivå. Bryt ned vägen dit i olika delmål som du – helst i samråd med en pro – skapar en plan för att komma vidare till.

– Det är samma sak som att du ska åka bil från Göteborg till Stockholm. Du måste ta reda på hur lång tid du har på dig, hur resan ska genomföras och allt annat som du måste veta för att komma dit på bästa möjliga sätt, säger John Hellström.

Träna ofta och fokuseratDet är stor skillnad mellan att slå bollar och verkligen träna golf. Redan innan första bollen daskas iväg bör du ha en bestämd plan för hur tiden och slagen ska fördelas. Annars är det lätt att du tappar fokus och ägnar för mycket tid åt någon del som krånglar tillfälligt. Att varva med spellika övningar är ett utmärkt sätt att behålla koncentrationen på topp under träningen. 

– Dagarna när jag känner att det är svårare att behålla fokus är jag noggrann med att köra mer tävlingsinriktade övningar, säger Robert Karlsson.

Att göra träningen till en vana är också ett viktigt fundament. En kvart om dagen är en bättre modell än två timmar var 14:e dag.

– Hellre lite och ofta än mycket och sällan. Använd träningsbollar i trädgården när du inte har möjlighet att komma i väg till klubben eller rangen, säger John Hellström. 

Följ upp och utvärderaStår du och stampar på samma fläck efter några månader, eller har vissa delar av spelet blivit bättre utan att scorerna sjunkit? Detta framkommer tydligt om du fortsätter att löpande hålla koll på resultaten under spellika övningar samtidigt som ronderna bryts ned i statistiska nyckeltal. Även om du inte tyglar den bråkande slicen fullständigt kanske den senaste tidens träning mildrat skruven något, och medför att du nu träffar fler fairways. Detta ökar motivationen och ger ett viktigt kvitto på att du verkligen utvecklas.

Ha realistiska förväntningarEfter nybörjaråren är det få som rasar dramatiskt i handicap med någon timmes träning i veckan. Men den som varit noga med att träna på rätt saker har ändå förutsättningar att utveckla sig snabbare och mer långsiktigt. Försök hålla huvudet kallt under perioder när det känns som att du går bakåt. I dessa situationer kan en tränare vara ett viktigt bollplank. Alla stöter dock på platåer och upplever stunder när det mesta trilskas. Men förr eller senare lossnar det och du kan arbeta vidare mot nästa nivå.  

Glöm inte att ha kulAtt träna golf är något som du själv väljer att göra, för att du tycker att det är roligt. Även om träningen är strukturerad får det inte kännas som att du stämplar in till ett arbetspass. Tappar du sugen efter några veckor är det läge att prata med tränaren och ta fram fler lämpliga övningar som du kan varva med.

– Det känns aldrig som arbete när jag väl står där och tränar. Fanns inte passionen skulle det vara omöjligt att ta sig igenom alla 10 000 timmar, speciellt under perioderna när det kärvar, säger Dan McLaughlin.

F å kan lägga drygt tio timmar i veckan på att träna golf. Men det är vad som krävs under 18 års tid för den som vill testa om 10 000 timmars målinriktad träning möjligen gör dig till en spelare i världsklass. Med betoning på möjligen.

För den utvandrade svenska forskaren Anders Ericssons teori, som populariserats på bred front i böcker som “Outliers” och “The Talent Code”, är naturligtvis inte heltäckande. Även om tiden plöjs ned har en 30-årig medelgolfare med största säkerhet mikroskopiska chanser att utmana Alexander Norén på seniortouren om 20 år. 

Det räcker bara att exempelvis låna ett öra till den forskning som säger att en stor del träning som avverkas innan puberteten (då den motoriska inlärningsförmågan betraktas vara som störst) behövs för den som siktar mot den absolut högsta nivån. Men alla motionsgolfare med en ambition att spela bättre golf har ändå något att lära av Dan McLaughlins satsning. 

Det är hur du utvecklar dig till en bättre golfspelare.

Detta gäller oavsett om du vill lägga två eller 22 timmar i veckan. 

Till skillnad från andra stora motionsidrotter som längdskidor och löpning har inte några större doser av träningslära sipprat ned till de bredare skikten av utövare inom golfen. Att strukturera sin träning efter ett bestämt mål är fortfarande relativt ovanligt. Jämför med någon som springer Stockholm Marathon och ofta jobbar efter ett tydligt program som ska hjälpa utövaren i mål under ett visst antal timmar. 

Men lugn. Det är först i modern tid som proffsen hittat fram till en mer kvalitativ approach till träning. Robert Karlsson debuterade som yrkesspelare 1990 och har tydligt sett hur inställningen förändrats ute på tourerna. 

– Saker och ting har ändrats väldigt mycket. Nu är det mer riktat mot kvalitet och fokus. För 15 år sedan handlade det mycket mer om mängd för mig. Passen är kortare och mer koncentrerade nu, oavsett om jag går till golfbanan eller till gymmet. 

 

För en medelgolfare kanske det känns avlägset att jämföra sig med en elvafaldig segrare på European Tour. Men både vi och Robert Karlsson står inför exakt samma utmaning när det gäller träning. Och det är att få ut så mycket som möjligt av den under den begränsade tid som kan avsättas.

För att bli den som tränar bäst är inte samma sak som att träna mest.

Det räcker med att låta blicken svepa över en fullbelagd driving-range på en vanlig svensk klubb. Inte många minuter behövs för att upptäcka att ett stort antal bollar slås utan ett egentligt syfte. För de flesta handlar det om att hitta en någorlunda fungerande timing med ett mellanjärn eller drivern. 

Den som besöker rangen på en tourtävling kommer att notera den markanta kontrasten. Ett proffs vet mer exakt vad han vill ha ut av varje slag – både ur ett kort- och långsiktigt perspektiv. Mål, skruv och höjd på bollbana finns alltid i beställningen som undermedvetet läggs innan varje boll skickas i väg. De vet vad de ska träna på, men också vilka delar som kan prioriteras ned.

– Mitt spel och min träning bygger på tre komponenter som är viktiga. Det är wedge, drive och putter. Kan jag slå en bra drive och en bra wedge kan jag slå en bra järnfemma. Sedan är puttningen grunden till alltihopa, säger Robert Karlsson.

 

DETSamma gäller förDan McLaughlin (se artikel på förra uppslaget), som kämpar för att nå PGA Tour med 10 000 timmars träning. Det är lätt att stirra sig blind på klockan som räknar ned timmarna på hans webbplats, men för Dan är passens utformning av lika stor betydelse som mängden. Ska han längre fram i tiden producera ett antal ronder under par måste träningen justeras löpande efter hur hans färdigheter utvecklar sig. 

Metodiken Dan arbetar efter kallas för avsiktlig träning (deliberate practice). Detta är en väl spridd inlärningsmetod där utövaren, ofta i samråd med en tränare, bryter ned vägen mot det huvudsakliga målet i precisa tidsblock med strukturerade träningsdoser. Dessa ska ta utövaren förbi specifika delmål som säkrar att utvecklingen går åt rätt håll. Mätbar feedback, som statistik över olika slag, är a och o för den som vill ge sig på denna metod.

Anders Ericsson, forskare och upphovsmannen till 10 000-timmarsteorin, har själv tittat närmare på hur aktiv träning kan tillämpas på golf.

– En av de mer intressanta formerna av träning vore att slå tre till sex bollar från ett specifikt läge ute på banan och därigenom för det aktuella slaget kunna bedöma spelarens jämnhet, samt också utvärdera hur prestationen kan förbättras genom målinriktad träning. Den centrala idén är att man försöker nå gränsen för sin egen kapacitet och tänja ytterligare på denna genom upprepade förbättringar.

 

Att ständigt öva på gränsen av sin förmåga är en viktig del i avsiktlig träning. Det kan till exempel röra sig om att välja ett lägre järn än den givna favoritklubban för en viss övning. Den självklara effekten som detta medför är att undvika en stagnering i utvecklingen. Så länge som nivån inte ligger för långt bort i relation till spelarens kapacitet ser John Hellström, forsknings- och utvecklingsansvarig för Swedish Golf Team, klara vinster i detta.

– Tittar man på de bästa konståkarna är det ofta de som trillar mest när de är på isen. Det låter kanske helt befängt men beror på att de ligger nära sin gräns och pushar sig hela tiden. Samma parallell blir aktuell när man pratar med landslagsspelare som är rädda för att skjuta höga scorer, säger han.

Vägen mot en lägre handicap ryms inte enbart innanför träningsmetodikens ramar. Det finns också individuella förutsättningar i form av fysisk förmåga, koordination, som påverkar. Exempelvis har en lång person med en stor sammansättning av snabba muskelfibrer större möjligheter att sätta rejält med fart på klubbhuvudet. Men för dem som arbetar med utveckling av spelare på motions- eller elitnivå finns det en egenskap som rankas högre än de andra. 

– Viljan att bli bra och arbeta för det slår allting. Finns den har en kort person som Ian Woosnam alla förutsättningar att bli bättre än någon som är byggd som en basketspelare, säger John Hellström. 


Text: Eric Franzén • 2013-02-06
SpelaNyheter
Scroll to Top